Bröllop.

Elias och Mamman har minsann varit ute på högtidligheter - bröllop i Hälsingtuna kyrka och efterföljande fest i Högsgården. Hurra va skoj det va!! Men det är ju så att eftersom lille prinsen vet att det finns möjligheter för honom att röra på sig rätt fritt och mycket hemma så vill han gärna göra det borta också. Att sitta stilla i mammas knä och titta på kyrkmålningar är inte längre samma sköna avkoppling för honom. När det blev knäpptyst i kyrkan och alla väntade på kyrkklockornas bing och bång så suckade Elias ljudligt för att liksom markera sitt missnöje. Men sen fick han sitta lite i mormors knä och så försiktigt som en halvårsbebis kan, fick han titta på hennes fiina pärlhalsband.På kalaset efter vigseln kände sig Elias nog mer hemma. Folk som går omkring, tittar ner i vagnen, pratar med och för all del lyfter upp honom ibland. Då trivs han. För att underlätta själva maten så tog vi med en burk spagetti som vi vet är en favorit. Dock inte den dagen. Att göra pruttljud med spagetti och köttfärssås i munnen är roligt, dessutom blir kläderna så gulligt prickiga. :-) Tur att vi hade ombyte med oss. Man lär sig saker varje dag. På bröllop när det klingar i glasen och brudgubben är borta så får alla gubbar i rummet springa fram och pussa bruden. För att undvika trängsel och vara säker på att bli ihågkommen så gick Elias ödmjukt sist och hann precis innan brudgubben kom tillbaka. Han sa att det va OK i alla fall och bruden påstod att det var den bästa pussen av dom alla. Elias utgår ifrån att även hennes man var inräknad där. :-) Vi hade en fantastiskt trevlig kväll och önskar brudparet Jens och Marie all lycka. Tack också till mammas moster Margareta för puss-bilden. Här hemma rullar vardagen på, nätterna är dock inte lika längre. Ungefär en gång i timmen vaknar lilleman och piper och gnäller, förmodligen kvar i en dröm, i ungefär en kvart innan han somnar om. Gissningsvis är det en hel del av de som händer i hans liv som processas i drömmarna på natten, men vi hoppas båda att det snart ska lugna sig.

Vi behöver sömn. Gäsp.